Statlig inkomstpolitik – ett recept för diktatur

I Expressen 21 november 1977 rekommenderar professor Erik Lundberg vid Handelshögskolan statlig inkomstpolitik som ett recept för att komma åt inflationen.

Det borde väl stå klart att om regeringen dikterar pris- och löneutvecklingen innebär detta inget annat än ett steg på vägen mot diktatur. Är folk öppna för ett sådant paket, så borde de, i ren självbevarelsedrift, genast sluta sig som musslor och resa tagg som igelkottar. Så länge som vi betraktar demokratin som helig måste vi också betrakta fria avtalsrörelser som heliga.

Dessutom bygger professor Lundbergs resonemang på en förväxling av orsak och verkan. Inflationen orsakas inte av pris- och löneökningsspiralen, utan tvärtom. Inflation är ingenting annat än en ständigt ökad upptryckning och utsläppning av papperspengar. Detta gör att pengarna ständigt minskar i värde, och därför blir det nödvändigt att höja både priser och löner (om man nu inte hyser ett masochistiskt begär efter att få dra åt svångremmen).

Det enda en ”statlig inkomstpolitik” kan göra åt detta är att ytterligare dra åt de ekonomiska tumskruvarna. (Går folket inte med på att svälta, får vi tvinga det!) Det gör det också möjligt för en regering att ytterligare snedvrida den ekonomiska utvecklingen genom att bevilja speciella gunstlingar dispenser. En sådan politik kan aldrig i sig själv hejda inflationen – bara styra vem den ska drabba och vem den ska gynna.

Den enda radikala boten mot inflation är att införa guldmyntfot (utan totalitära restriktioner som förbjuder den enskilde medborgaren att äga guld).

Dessvärre tvivlar jag på att någon regering någonsin kommer att göra detta (det skulle ju överlämna hela pris- och löneutvecklingen i den ”grymma” verklighetens våld).

Förmodligen måste vi löpa den socialistiska linan ut och se staten vittra sönder för att se slutet på inflationen. Och vi kan bara hoppas att staten inte kommer att dra med sig hela civilisationen i sin söndervittring.

Men kanske det ännu inte är för sent att varna.

22 november 1977

(Jag kan inte undgå att fälla en arg och bitter kommentar här. Att inflation består i ökande penningmängd och alltså inte orsakas av ”pris- och lönespiralen”, utan tvärtom själv orsakar denna spiral, är inte bara något förnuftiga nationalekonomer alltid hävdat, utan också en så enkel sak att ett barn kan förstå det. Men professor vid Handelshögskolan blir man inte genom att uttala denna enkla sanning; det blir man genom att vara bra på att dölja denna sanning för sina elever. ”Ge dem en grotta och ett björnskinn, inte en lärostol i ekonomi!”, som John Galt säger.

Annonser