Hyllning till de fossila bränslena

Det fanns en tid då de fossila bränslena – kol, olja, naturgas – låg dolda i marken till ingen nytta för oss människor. Det var en lång tid: den sträckte sig från den allra fösta stenåldern för mer än 2 miljoner år sedan och ända fram till den industriella revolutionen under senare delen av 1700-talet. Det var också en fattig tid. Den moderna historielösa människan har svårt att ens göra sig en föreställning om hur fattig den var. Den enda tillgängliga energikällan var till en början den egna muskelkraften; sedan kom muskelkraften hos oxar, hästar och slädhundar; så småningom tillkom också energin från väderkvarnar och mindre vattenfall. Båtar måste till en början ros eller paddlas; så småningom tillkom segelfartygen; men båtar rodda av galärslavar fanns långt fram i tiden. Värmen i husen och hyddorna fick komma från ved eller från kreatursspillning.

Så kom då ångmaskinen, ångbåtarna och de första järnvägarna – för första gången kunde kol utnyttjas till människornas fromma. Sedan tillkom oljan, och så småningom även naturgasen.

Hela den industricivilisation vi idag lever i och åtnjuter vilar på just användningen av fossila bränslen – med ett visst tillskott från kärnkraften, men ”miljövänner” och politiker har ju bestämt över våra huvuden att den ska avvecklas – och från vattenkraften, som inte kan byggas ut så mycket mer. Tillskotten från vind- och solkraft är försumbara.

Alla ni historielösa – alla ni som inte gitter sätta er in i hur livet tedde sig fram till slutet av 1700-talet, än mindre då hur det tedde sig under äldre stenåldern – borde se er omkring och se efter hur mycket av den komfort ni idag åtnjuter beror av de fossila bränslena. Vad blir det av era bilar och andra samfärdsmedel? Vad blir det av era radio- och TV-apparater? Vad blir det av era datorer och mobiler? Inget av allt detta, och mycket mera, blir kvar om användningen av fossila bränslen förbjuds.

Somliga säger (och försöker få oss att tro) att allt detta är överflöd och lyx som vi gott kan klara oss utan. Men tänk då åtminstone på era hus – era villor eller lägenheter – som ska skydda er mot vinterkylan! Ved och kreatursspillning räcker inte till för att värma upp dem. Och att hålla sig varm med hjälp av den egna muskelkraften – med åkarbrasor – det kan man inte göra vintern igenom.

Eller tänk åtminstone på den dag då ni blir sjuka! De allra flesta av er kommer någon gång att behöva läggas in på sjukhus – för röntgen eller operation eller för att andas med en syrgasmask. Vad tror ni händer med sjukhusen den dag de fossila bränslena avvecklats? Människor kommer att dö i drivor.

Denna avveckling måste betecknas som ondska – mordisk, djävulsk ondska. Ni historielösa måste inse vidden av ondskan.

Att symboliskt avstå från fossila bränslen – genom att släcka lyset under en timma den 19 mars – gör förstås ingen skada. Men vad är det symbolen står för? Mörker och ondska och ingenting annat.

Varför inte utsträcka det här från en timme till ett dygn och dessutom göra det obligatoriskt? Ett dygn utan elektriskt lyse, utan TV (det klarar vi oss nog utan), utan bilar eller andra transportmedel som ju drivs med fossila bränslen, och givetvis ett dygns elavbrott på alla våra sjukhus. Eller utsträck det till en vecka: under denna vecka skulle industrin vara lamslagen, och på sjukhusen skulle många dö av utebliven behandling – till stor glädje för korpar och asgamar, men till desto ringare glädje för de sjuka och deras anförvanter.

Det påstås handla om att ”bekämpa klimatförändringarna”. Men anta nu att de allra mest överdrivna domedagsprofetiorna om klimatet skulle slå in.[1] Anta att det blir väldigt mycket varmare: då kommer vi att behöva mer och bättre luftkonditionering. Eller att det blir fruktansvärt blåsigt: då behöver vi desto bättre hus och desto fler och bättre vindskydd för att stå emot blåsten. Eller anta att det blir väldigt mycket kallare: återigen behöver vi bättre hus och bättre uppvärmningsmöjligheter.

Så kampanjen för avveckling av de fossila bränslena handlar inte alls om att bekämpa klimatförändringarna; den handlar om att göra oss försvarslösa mot alla de klimatförändringar som kan inträffa i framtiden.

Och inte är det någon gräsrotsrörelse heller; det är världens mäktige som reser runt i jetplan och predikar fattigdom och försakelse för oss andra.

Tänd alltså lyset den 19 februari mellan 20.30 och 21.30. Om ni har strålkastare, sätt ut dem på balkongen och tänd dem. Eller gå ner på stan och demonstrera med strålkastarna. Gör vad ni kan för att visa att ni inte låter er ledas som lamm till slaktbänken!

$ $ $

Jag har skickat detta inlägg till ett antal tidningar, men några större förhoppningar om att få det publicerat hyser jag inte. Dels är det lite väl långt, och dels säger det saker som tidningsredaktionerna inte gärna vill höra: de ser hellre en återgång till förindustriella förhållanden (eller till äldre stenåldern) än de ifrågasätter klimatalarmismen. Dessutom är det numera många tidningar som fordrar inloggning som prenumerant och/eller bara tar insändare på högst 1500 tecken inklusive mellanslag.

$ $ $

Tidigare i samma ämne:

Hyllning till elektriciteten
(ävensom tidigare, något kortare version)
Låt inte mörkrets makter segra!
Sol, vind, vågor och socialism

Och se också:
George Reismans uppsats Miljörörelseförödelsens aritmetik
Johan Norbergs Metrokolumn Jag tänder upp under Earth Hour
Alexandra Ivanovs debattinlägg i Metro Earth Hour är idiotiskt – tänd lyset i stället

$ $ $

Och sist men inte minst: Köp och läs Alex Epsteins The Moral Case for Fossil Fuels. Den ger väldigt mycket kött på benen i denna fråga; och det var den som fick mig att hylla, inte bara elektriciteten utan de fossila bränslena i allmänhet.


[1] Några sådana domedagsprofetior:

Runt 1970 förutspåddes allmänt en kommande istid. Paul Ehrlich förutspådde vid den tiden omfattande livsmedelsbrist, att hundratals miljoner skulle dö av svält under 70- och 80-talen, att 65 miljoner amerikaner skulle dö svältdöden under 80-talet och att USA:s folkmängd skulle vara nere på 22,6 miljoner år 1999. Biologen George Wald förutspådde år 1980 att civilisationen skulle gå under om 15 eller 30 år om inte klimatförändringarna (som alltså på den tiden handlade om en kommande istid) stoppades. (Uppgifterna från Walter Williams artikel Global Warming: Debate is Only Settled for Fanatcis.)

Al Gore förutspådde år 2007 att Nordpolen skulle vara isfris sommaren 2014. Förmodligen vad det för denna förutsägelse han tilldelades Nobels fredspris det året. Pengarna använde han förmodligen till att hyra de jetplan han åker runt med för att sprida budskapet.

År 2002 skrev miljöskribenten George Monbiot att vi hade tio år på oss att bli vegetarianer eller veganer, för annars skulle jordbruksmarken ta slut.

År 2009 sade prins Charles att vi har 96 månader på oss att ”rädda planeten”. Enligt Frankrikes utrikesminister Lauren Fabius hade vi i maj 2014 500 dagar på oss; och år 2009 hävdade dåvarande premiärministern Gordon Brown att vi bara hade 50 dagar på oss. Och för nio år sedan menade Förenta Nationernas ”expertpanel” att vi hade åtta år på oss.
(Uppgifterna har jag hämtat från The Daily Caller, men det vimlar av sådana uppgifter på nätet och jag kan inte länka till dem alla; världen hinner gå under av klimatförändringarna innan dess.)

Men – som George Reisman skriver i Den giftiga miljörörelsen:

Skälet till att det ena efter det andra av miljövännernas påståenden visar sig vara bevisligen felaktiga är att de görs utan någon hänsyn till sanningen till att börja med. När miljövännerna gör sina påståenden, griper de efter vad som än finns till hands som kan tjäna till att skrämma människor, få dem att förlora förtroendet för vetenskap och teknik, och ytterst leda dem till att utlämna sig på nåd och onåd åt miljövännerna. Deras påståenden vilar på grundlösa gissningar och på vilda, fantasifulla hopp från gnuttor av fakta till godtyckliga slutsatser, genom undanflykter och ogiltiga slutledningar. (Min kursivering.)

Jorden blir allt varmare…

…och enligt den senaste rapporten från IPCC (FN:s klimatpanel) är genomsnittstemperaturen nu hela 0,78oC högre än den var för ett hundratal år sedan. Jag citerar ur rapporten:

The total increase between the average of the 1850–1900 period and the 2003–2012 period is 0.78 [0.72 to 0.85] °C, based on the single longest dataset available.

Detta är ungefär samma skillnad som skillnaden i årlig genomsnittstemperatur mellan Stockholm och Gävle.[1]

Ändå är det ingen som förespråkar massutvandring från Stockholm till Gävle (eller från Gävle ännu längre norrut) för att undvika de katastrofala konsekvenserna av denna temperaturskillnad.

Men när samma uppvärmning äger rum globalt över en tidsperiod på drygt hundra år läggs hundratals miljoner, kanske rentav miljarder, skattepengar ut på att med jämna mellanrum samla till konferenser för att komma på hur man ska kunna få medeltemperaturen att sjunka tillbaka dessa 0,78oC. Och ännu fler hundratal miljoner eller miljarder skattepengar läggs ut på åtgärder för att möjligen åstadkomma detta temperaturfall, som t.ex. att bygga dyra och ineffektiva vindkraftverk som ska ersätta fossila bränslen (att det skulle vara långt effektivare att i stället bygga ut kärnkraften är det knappt någon som ens vågar tänka på).

Och om någon reser invändningar mot detta, blir han eller hon genast stämplad som ”klimatförnekare” – som om någon skulle förneka att vi har ett klimat, eller att klimatet kan förändras med tiden. Nej, vi ska buntas ihop med förintelseförnekare, och samma spetälskebjällra ska hängas på oss som på dem som förnekar att Förintelsen ägt rum – det lumpnaste av alla lumpna debattknep.

Och värre ska det bli, om miljörörelsen och politikerna får hållas. Redan nu förslås höga koldioxidskatter, liksom också skatt på att äta kött i stället för grönsaker, eftersom kornas och grisarnas avföring sägs bidra till växthuseffekten – allt för att bygga fler vindkraftverk och anordna fler klimatkonferenser.

Men det är ju ändå inte det värsta. Vad man föreslår på lite längre sikt – fram till 2050 – är ett totalstopp eller i det närmaste ett totalstopp för alla koldioxidutsläpp, m.a.o. ett totalstopp eller i det närmaste ett totalstopp för all användning av fossila bränslen. Bensindrivna bilar kommer att bli förbjudna, och all industriell verksamhet som använder sig av fossila bränslen kommer att bli förbjuden.

Men energianvändning – varav fossila bränslen utgör en stor del – är vår industricivilisations själva livsblod. Stryps den blodtillförseln, har vi inte längre någon industricivilisation. Vi kommer att drivas tillbaka till tiden före den industriella revolutionen – med allt vad det kommer att innebära av svält, lidande och massavfolkning.

Återigen måste jag rekommendera George Reismans uppsats Miljörörelseförödelsens aritmetik. Den innehåller bara kalla siffror – men försök föreställa er den grymma verklighet som gömmer sig bakom dessa siffror.

De människor som ställer sig bakom miljörörelsens agenda försöker inbilla oss (och försöker säkert också inbilla sig själva) att deras mål är att rädda vår jord för framtida generationer – att de tänker på våra (och sina) barns och barnbarns väl och ve. Men om de får igenom sin agenda, kommer många av dessa barn och barnbarn inte ens att leva till vuxen ålder; och de som gör det kommer att leva sina liv i misär. Ett grymmare svek mot framtida generationer är svårt att tänka sig.

Men så finns det de som faktiskt vill utrota mänskligheten – eller åtminstone 6,9 av de 7 miljarder mänskligheten numera består av.

Och så finns det dessa hycklande politiker, av vilka Al Gore är den mest kände och mest firade – med ett Nobelpris på bankkontot – som reser jorden runt i energislukande flygmaskiner och limousiner för att predika för oss andra att vi minsann måste förbruka mindre energi.

All detta för 0,78oC.[2]

$ $ $

Uppdatering 2 oktober: I gårdagens Eskilstuna-Kuriren publicerades en insändare av Sture Åström om koldioxidutsläppen och växthuseffekten, och jag skrev följande kommentar (med länk till denna bloggpost):

Det är naturligtvis jättebra att Sture Åström tar den här fajten med klimatalarmisterna. Men det allt överskuggande hotet är inte klimatförändringarna – eller ens frågan om de orsakas av människan eller av solens aktivitet. Det allt överskuggande hotet är de åtgärder som politikerna vill genomföra och som, om de faktiskt genomförs, kommer att strypa industricivilisationen och driva oss tillbaka till förindustriell tid. Jag har tjatat om det här förr, men jag måste uppenbarligen fortsätta att tjata om det.

På detta fick jag följande svar från Alf Karlman (en välkänd fritidspolitiker i Eskilstunatrakten):

Är det inte forskningen och industrin som skall skapa system som motverkar klimatets negativa inverkan på jordskorpan? Politiker och Åström kan ju bara ha åsikter genom floskler som ingen begriper eller tar på allvar. IVA [Ingenjörsvetenskapsakademien] måste kliva fram och tala om var vi står och vad som måste hända!

Det räcker alltså inte med att våra politiker går i miljörörelsens ledband – forskningen och industrin ska göra det också!

Människor fattar helt enkelt inte situationens allvar. För att motverka en tämligen obetydlig uppvärmning av atmosfären (en uppvärmning som också kan få en hel del positiva effekter, vilket bl.a. Bjørn Lomborg brukar påpeka) föreslås åtgärder som på lite sikt kommer att strypa industricivilsationen (och ni får ursäkta att jag upprepar mig). Och det ska alltså även forskningen och industrin medverka till!

Det är tur att vi har George Reisman. I Den giftiga miljörörelsen skriver han bl.a.:

Det måste betonas att även om global uppvärmning visade sig vara ett faktum, skulle en industricivilisations fria medborgare inte ha några större svårigheter att handskas med den – det vill förstås säga, om inte deras förmåga att använda energi och producera lamslås av miljörörelsen och av på annat sätt inspirerade statliga kontrollåtgärder. De skenbara svårigheterna att handskas med global uppvärmning, eller varje annan storskalig förändring, uppstår först när problemet betraktas ur statliga centralplanerares perspektiv.

Men då måste alltså också forskningen och industrin vara fria och inte gå i vare sig statens eller miljörörelsens ledband.


[1]) Uppgiften kommer från Stefan Karlssons blogg. För säkerhets skull kollade jag det här med en professor emeritus i meteorologi som jag har kontakt med på Facebook, och han menade att det låter rimligt.

[2]) Observera vänligen att jag den här gången alls inte berört frågan om denna temperaturökning beror på människans aktivitet och, i så fall, hur mycket. Jag har inte brytt mig om att nämna det faktum att stora klimatförändringar ägt rum i det förgångna, långt före den industriella revolutionen, t.o.m. långt innan det fanns människor på jorden. Det må vara hur det vill med människans klimatpåverkan: faktum kvarstår att de åtgärder som föreslås kommer att driva os tillbaka till förindustriell tid. – Det är en källa till frustration att det enda som egentligen diskuteras är om och hur mycket av klimatförbättringen som beror på människan. Det är tydligen bara jag och George Reisman och några få till som alls är intresserade av att rädda mänskligheten från att sjunka tillbaka i förindustriellt barbari. – Se annars min tidigare bloggpost Global uppvärmning.