Väder och klimat

Varje gång det inträffar något som verkar strida mot idén om en katastrofal kommande global uppvärmning, och därmed nödvändigheten att avveckla vår industricivilisation – som t.ex. extremkyla i USA eller att det inte skett någon uppvärmning alls de senaste sexton åren – är alarmisterna inte sena att påpeka att man måste skilja mellan ”klimat” och ”väder”. Vädret kan växla från dag till dag eller från vecka till vecka, och vädret kan vara vackert den ena sommaren för att sedan vara kallt och regnigt nästa, medan klimatet behöver ett århundrade eller ett par för att ändras nämnvärt.

Och det är ju sant. Men alarmisterna själva är väldigt selektiva med det här argumentet. För när det är varmare än normalt – en het sommar eller en barmarksvinter – då betyder detta att vi faktiskt har global uppvärmning; men är det kallare än normalt – som i USA den här vintern eller när sommaren regnar bort för oss – är det minsann ”bara väder”.

Robert Tracinski påpekar detta i en artikel under rubriken Freezing is the New Warming:

Of course, we will be given the usual reminders that “weather isn’t climate,” that there is a difference between the short-term temperatures of any given day, month, or year, and the long-term trend. But the warmthers lost all credibility on this issue back in the late 1990s, when they touted every warm summer, every heat wave, and every big hurricane as proof that global warming was finally here. Apparently, weather is climate, but only when it’s hot outside.

Läs gärna hela artikeln, för den innehåller mer som visar på den totala godtyckligheten i alarmisternas argumentation.

Förnekare och skeptiker

Alarmisterna envisas med att kalla sina motståndare för ”klimatförnekare” eller ”klimatskeptiker” – som om det funnes någon som förnekar eller ens tvivlar på att vi överhuvudtaget skulle ha något klimat eller att klimatet skulle kunna ändras över tiden – som om vi skulle ha förnekat eller tvivlat på att det har funnits istider eller att vi haft perioder med betydligt varmare klimat än vi har idag.

Det här är förstås ett skamgrepp: avsikten är att bunta ihop oss med andra förnekare, som t.ex. förintelseförnekare. Alarmisterna är inte bara osakliga och intellektuellt ohederliga, de är direkt smutsiga.

Koldioxid är livets gas

Under denna rubrik skrev Ludmila Hell ett debattinlägg i Eskilstuna-Kuriren 13 januari 2014. Jag citerar:

För ett normalt liv krävs 7-7,5 procent koldioxid i vårt blod. Sjunker halten till 4 procent innebär det omedelbar död.

Men läs gärna resten också.

Jag har sagt förut att om alarmisterna skulle lyckas i sitt uppsåt att helt strypa koldioxidutsläppen, skulle det driva oss tillbaka till förindustriell tid, med allt vad det skulle innebära av lidande och förtida död. Och jag redan åtskilliga gånger länkat till George Reismans uppsats Miljörörelseförödelsens aritmetik. Men om det Ludmila Hell skriver stämmer, skulle det ju vara än värre: det skulle leda till att livet på jorden mer eller mindre utplånades! Men så illa kommer det nog inte att gå: politikerna har ännu några år på sig att ta den gnutta förnuft de har i behåll till fånga. Men det visar ändå hur livsfientlig miljörörelsen och klimatalarmismen faktiskt är.

97-procentsbluffen

Ja, ni har säkert hört det: att hela 97% av världens klimatforskare är överens om att det blir allt varmare och varmare och att det är mänsklig påverkan som åstadkommer detta. Och några av er har nog också hört hur man kommit fram till denna siffra; men om ni inte har det, så berättar Sture Åström hur det gått till i den här debattartikeln. Orkar ni inte klicka på länken, så ska jag citera en del:

Under 2008 skickade University of Illinois ut ett frågeformulär till 10 257 forskare. Resultatet publicerades den 19 januari 2009. Svar kom från 3 146 forskare, medan 7 111 alltså inte svarade.

Av de svarande betraktade sig 77 stycken som klimatforskare. Av dessa svarade 75 stycken rätt på frågan om människan bidragit till jordens uppvärmning. Därifrån kommer siffran 97 procent. De 75 var alltså 7 promille av de tillfrågade.

Så genant behandling av statistik kan inte bero på okunskap. Varje högstadieelev förstår att hela undersökningen blir värdelös när 70 procent inte svarar. Varje journalist måste förstå att världen har många fler seriösa forskare än 77, som arbetar inom områden med bäring på klimatet.

Återigen: läs gärna hela artikeln!

Föräldravrålet

Ja, det finns en grupp som kallar sig så och som vill att vi ska vråla till politikerna att de ännu mer än vad de gör idag gå i miljörörelsens och klimatalarmisternas ledband. Men var och en som har barn eller barnbarn eller (som jag) syskonbarn och syskonbarnbarn borde stämma upp ett vrål att stoppa klimatvanvettet – ifall de nu inte faktiskt önskar outsäglig misär för sina barn och barnbarn.

Mig gör det förstås detsamma, eftersom jag har fyllt 71 och säkert kommer att vara död när konsekvenserna av vanvettet visar sig på allvar. Men behåll denna bloggpost i minnet och läs om den, när den dagen kommer, och kom sedan inte och säg att jag inte har varnat er!

$ $ $

PS. Läs gärna också The Madness of Environmentalism på min engelska blogg.

$ $ $

Uppdatering 21 januari: Samma poäng som Tracinski görs av David Deming i en artikel i The Washington Times:

As frigid conditions settled over the nation, global-warming alarmists went into full denial mode. We were emphatically lectured that singular weather events are not necessarily indicative of long-term climate trends. True enough, but haven’t we been repeatedly told that weather events such as hurricanes Sandy and Katrina are unequivocal proof of global warming?

Återigen: Läs gärna hela artikeln.