Habanero i lösvikt

(Man måste blogga om vardagsnära ting också.)

Eftersom det är lönlöst att försöka prata förstånd med socialister, tänkte jag i stället försöka prata förstånd med kapitalister; närmare bestämt de kapitalister som förser oss med de matvaror vi inhandlar på ICA, Coop eller Hemköp.

Varför är det stört omöjligt att få tag i habanero i lösvikt?

Habanero är en förträfflig smaksättare i köttfärsröra, chili con carne och allehanda andra gryträtter. Men man måste vara väldigt försiktig och bara ta en liten strimla, för annars blir det för starkt och dränker alla andra smaker. Och det är ju inte varje dag man äter just dessa rätter; ofta blir det stekt fläsk (med bruna bönor eller löksås), fläskkotletter, biff med lök (ifall man skulle hitta bra biffstek till överkomligt pris), kanske falukorv eller fiskpinnar eller pyttipanna eller bacon med ägg – rätter som inte vinner något på att smaksättas med habanero.

Ändå säljs habanero bara i förpackningar om två, ibland tre. Resultatet blir att det mesta av habaneron blir liggande i kylskåpet och förfars, så att kanske häften av det man köpt måste slängas.

För vem använder någonsin två eller tre habanero i matlagningen? Det skulle vara om man vill laga mexikansk djävulskyckling, en rätt som ibland serveras på mexikanska restauranger med varningen att man äter den på egen risk.

För det kan väl inte vara så som socialisterna skulle hävda, att våra matkapitalister gör detta med flit, så att de kan sälja mer habanero än vad som faktiskt går åt?

Tillsänt Eskilstuna-Kuriren. Tyvärr har jag inte adressen till några matkapitalister.

Uppdatering 22 maj: Kom in i Eskilstuna-Kuriren idag.

Annonser

2 Responses to Habanero i lösvikt

  1. Håller de sig bättre om de ligger i skafferiet? Jag får väl prova det i så fall.

  2. Tomas Blomstrand says:

    Jag tror att de håller sig bättre om de bara ligger framme, då torkar de istället för att mögla. Så har jag iaf fått tipset att behandla mina hemodlade chilifrukter, och de bör ju vara snarlika i detta avseende.