Koranen om den fria viljan

Jag har läst ungefär halva Koranen, men eftersom det är samma evinnerliga tjat hela tiden, där samma saker upprepas om och om igen, är jag nu så uttråkad att jag ställer tillbaka den i bokhyllan och plockar fram något annat som förhoppningsvis inte är fullt så tjatigt.

En fråga kvarstår: Om Gud bestämmer allt, bestämmer han då inte också vilka som ska bli muslimer och få lustgårdar genomflutna av bäckar i det tillkommande livet, och vilka som ska vara otrogna och för evigt brinna i helvetet?

Först en liten idéhistorisk utvikning: Samma fråga kan ju ställas om kristendomen, eftersom den också arbetar med löften om belöningar och hot om straff i det tillkommande livet.

På 1500-talet polemiserade Erasmus av Rotterdam och Martin Luther mot varandra i denna fråga. Erasmus bok (De libero arbitrio, d.v.s. Om den fria viljan) har jag inte läst, så jag kan bara förmoda att han kommer med ”common sense”-argument – som att det vore meningslöst att komma med råd och förmaningar om att välja den rätta vägen, ifall människan inte hade fritt val, och att det vore djupt orättfärdigt att straffa en människa i evigheters evighet för något hon ändå inte själv kan rå för.

Luther kontrade med skriften Om den trälbundna viljan (1525; finns i två svenska översättningar). Erasmus har alldeles fel: Om en människa kommer till tro beror det inte alls av henne själv; det är Gud som för vissa människor till tro på honom och för andra till otro. Han belägger också detta med bibelcitat; när människor handlar fel och vänder sig emot Gud, så är det Gud som har ”förstockat deras hjärtan”.[1]

Så hur ställer sig islam till denna idé? Här är några citat:

Det händer ej, att en själ tror, annat än på Guds tillskyndelse, och han låter straffdomen hemsöka dem, som ej hava förstånd. (10:100.)

Om Gud velat, så skulle han hava gjort eder till en menighet, men han låter vem han vill fara vilse och vägleder vem han vill, och I skolen sannerligen stå till svars för vad I gjorden. (16:95.)

Då du föredrager Koranen, nedfälla vi en osynlig slöja mellan dig och dem, som ej tro på det tillkommande livet, och breda täckelser över deras hjärtan, så att de ej kunna förstå den, och tilltäppa deras öron. (17:47–48.)

Så Luthers gud förstockar våra hjärtan och Koranens gud breder täckelser över dem och täpper dessutom till våra öron; det är därför vi inte kommer till vare sig tro eller frälsning.

Jag ska inte själv tjata mer om det här utan nöjer mig med att konstatera att både Luthers gud och Koranens är rena sadister och väljer ut vilka av oss som ska pinas i den eviga elden.


[1]) Tyvärr har jag inte denna bok i min bokhylla; jag läste delar av den på min gamla arbetsplats. Annars skulle jag ha kunnat rada upp en del citat.

Annonser

Israels rätt till självförsvar

Insändare skickad till Eskilstuna-Kuriren.

I Kurirens ledare 20 november kan man läsa följande:

Människor far illa på båda sidor av konflikten [i Gaza]. Men en försvarsmakt i en demokrati förväntas leva upp till högre krav på civiliserat uppträdande än terrorgrupper.

Får jag då fråga om ni skrev likadant i slutfasen av Andra världskriget, när Dresden bombades sönder och samman av de allierade? Förödelsen där var säkert betydligt större och antalet civila offer betydligt fler än vad Israel ens kan drömma om att åstadkomma i Gaza.

Är parallellen långsökt? Ifall ni gjorde er omaket att läsa Hamas stadga (som finns i svensk översättning för oss som inte behärskar arabiska), skulle ni veta att Hamas syn på judarna inte skiljer sig alls från nazisternas: de ska antingen fördrivas eller helt utrotas.

Tankegodset bakom detta är också detsamma som hos nazisterna: bisarra fantasier om att det skulle existera en sionistisk sammansvärjning som syftar till världsherravälde och som håller västerlandets media i ett fast grepp. Man hänvisar t.o.m. till det välbekanta falsariet Sions vises protokoll.

Det är naturligtvis väldigt lätt att sitta här i Eskilstuna (dit Hamas raketer inte når) och låtsas vara civiliserad. Men om Israel idag förnekas rätten till självförsvar mot Hamas, då borde ni i konsekvensens namn också fördöma de allierade i Andra världskriget för att de inte lät Hitler hållas och tog ett krig som skördade mängder av offer.

(Vad beträffar förslaget att stödja Abbas, den nuvarande ledaren för PLO, så finns också PLO:s stadga översatt till svenska, och den säger också att judarna ska fördrivas och/eller utrotas, och talar också den om sionistisk imperialism.)

(Eftersom insändarna måste hålla sig till ett begränsat antal tecken, kunde jag inte få med den avslutande parentesen.)

$ $ $

Uppdatering 23 november: Fick följande svar från Alex Voronov:

Vi har inte plats för publicering av detta. Därför svarar jag dig direkt. Jag anser att bombningen av Dresden, liksom många andra sådana bombningar under Andra världskriget, var en djupt omoralisk handling. Mätt med dagens måttstock kan den betraktas som en krigsförbrytelse.

Liksom andra stater som utsätts för angrepp har Israel rätt att försvara sig, oavsett vilka värderingar angriparen bär på. Det betyder inte en rätt till försvar med vilka medel och med vilken grad av våld som helst.

Besvarar ju inte frågan exakt vilken grad av våld Israel ska tillåtas använda. Inte heller besvarar det frågan vilken grad av våld Hamas ska tillåtas, innan Israel ens ska ha lov att lyfta ett finger till självförsvar. Eller varför beskjutningarna från Hamas inte ens uppmärksammas av EK:s ledarredaktion förrän de besvaras av Israel.

$ $ $

Uppdatering 26 november: Det finns förstås mycket mer att säga, men eftersom det inte får sägas i socialliberala Eskilstuna-Kuriren, säger jag det här i stället.[1]

Hamas - IsraelHur många raketer Hamas än skjuter mot Israel är det ganska få dödsoffer. Det blir fler dödsoffer när Israel går till motoffensiv. Det är bl.a. detta som tas till intäkt för att Israel skulle bete sig ociviliserat. (Hamas beter sig förstås också lite ociviliserat, men det kan ju alltid ursäktas med att Hamas är en terrorgrupp som man inte får ställa för stora krav på.)

Det här beror förstås på att det finns skyddsrum i Israel. Och omaket att ta sig till ett skyddsrum får man väl ta? Det finns inga skyddsrum i Gaza, och dessutom ser Hamas till att deras avfyringsramper finns i så tättbefolkade områden att det blir omöjligt att komma åt den utan civila offer. Hamas har ingenting emot att civila palestinier dödas; inte så länge dessa offer kan användas som argument mot Israel i propagandan.

Men detta betyder i klartext att Israel inte ens kan lyfta ett finger till försvar mot Hamas, eftersom vartenda lilla finger skulle vara ociviliserat och något som inte passar sig för en demokrati. Israel ska låtsas som om det regnar, även när det som regnar är raketer. Att skynda sig till ett skyddsrum är väl inte mycket konstigare än att fälla upp ett paraply?

Och så här ska det alltså fortsätta, dag ut och dag in, år ut och år in. Allt annat vore ”ociviliserat”.

Israels Sverigeambassadör skrev en debattartikel under rubriken Fred kräver ömsesidig återhållsamhet, som publicerades i Aftonbladets nätupplaga 23 november (jag har inte sett den i pappersupplagan). Men på vad sätt skulle Hamas kunna visa återhållsamhet? Genom att aldrig skjuta mer än fem raketer om dagen mot Israel? Er gissning är så god som min.

$ $ $

Uppdatering 27 november: Jag kan också rekommendera Mons Krabbes bloggpost Israels osäkra framtid. Min enda kommentar för tillfället är att jag delar hans pessimism.

$ $ $

Uppdatering 22 november 2016: Jag har sedan dess skrivit åtskilliga bloggposter om konflikten mellan Israel och Palestina. Ingen av dem har publicerats i Eskilstuna-Kuriren.


[1]) Normalt är det rätt högt i tak på Eskilstuna-Kurirens insändar- och debattsidor. Sverigedemokrater får försvara sin politik lika väl som andra partier; i miljö- och klimatfrågor brukar båda sidor få komma till tals; och jag har t.o.m. lyckats få in insändare som handlar om förföljelsen av rökare. Ja, det är t.o.m. möjligt att få in debattinlägg som för fram sunda ekonomiska teorier och fördömer John Maynard Keynes. Men i just denna fråga är det riktigt lågt i tak. Dumhet eller feghet eller bådadera?

Vad Hamas vill

Så var det dags igen: Israel beskjuts dagligen med raketer från Gaza; israeler tvingas leva i skyddsrum och barnen kan inte gå till skolan. Detta ger på sin höjd upphov till någon liten notis i svensk press, och det hörs inga protester; det är livets gilla gång. Men så gör Israel ett försök att åtminstone temporärt få slut på beskjutningarna; genast är detta en stor nyhet, och vi får veta att Israel är den angripande parten och att Israels ockupation av Gaza strider mot folkrätten; raketbeskjutningarna från Gaza sägs däremot aldrig strida mot någon folkrätt; det är tydligen en fråga om legitimt självförsvar mot israelisk aggression.

Och så får vi höra att Hamas (vars militära gren utför raketanfallen) har kommit till makten i Gaza i god demokratisk ordning och att de vann därför att Fatah (som annars sannerligen inte är bättre de) var för korrupta. I god demokratisk ordning beslutade raketanfall mot Israel kan väl ingen demokratiskt sinnad människa ha något att invända mot.

Och så kommer alltid tvåstatslösningen på tal, som om Israel var den part som står i vägen för en tvåstatslösning. Och så ska båda parter som vanligt samlas vid förhandlingsbordet, som om allt som stod i vägen vore Israels ovilja att förhandla.

Men vad är då Hamas eller Islamiska motståndsrörelsen? Ja, Hamas stadga finns faktiskt på nätet i svensk översättning, så det är bara att läsa. Så här börjar den, efter ett korancitat:

”Israel kommer att existera och kommer att fortsätta att existera till dess islam kommer att utplåna det, precis som det utplånade andra före sig.” (martyren, imam Hassan al-Banna, i välsignat minne).[1]

Och lite senare:

”Domedagen kommer inte förrän muslimerna bekämpar judarna (dödar judarna), när juden gömmer sig bakom stenar och träd. […]” (Artikel 7; citatet är en hadith och lär alltså ha sagts av profeten själv.)

Och:

Den Islamiska Motståndsrörelsen anser att landet Palestina är en islamisk waqf [en gåva från Gud] vigd åt framtida Muslimska generationer intill domedagen. (Artikel 11.)

Så om vi inte visste det förut, vet vi nu att Hamas slutmål är att utplåna Israel. Inte direkt någon grund för en tvåstatslösning. Och hur är det med viljan att förhandla?

Initiativ och så kallade fredliga lösningar och internationella konferenser står i strid med den Islamiska Motståndsrörelsens principer. […] Från tid till annan kallar man till församlandet av en internationell konferens för att undersöka sätt att lösa (den palestinska) frågan. En del accepterar och andra avvisar idén, av den ena eller andra orsaken, med en eller annan föreskrift för att gå med på att samla konferensen och att delta i den. Med kännedom om de parter som konferensen består av och aktuella attityder gentemot muslimska problem, så anser inte den Islamiska Motståndsrörelsen att dessa konferenser är kapabla att genomföra de krav, återställa rättigheter eller göra rättvisa åt de förtryckta. Dessa konferenser tjänar endast som medel att insätta de otrogna i muslimernas land som skiljemän. När har otrogna förmått ge rättvisa åt de troende? (Artikel 13.)

Så vem motsätter sig förhandlingar, Israel eller Hamas?

Så vad är lösningen på Palestinakonflikten? Att islam tar över och att judar och kristna underkastar sig:

Den Islamiska Motståndsrörelsen är en humanistisk rörelse. Den tar hand om mänskliga rättigheter och vägleds av islamisk tolerans i sina förbindelser med anhängare av andra religioner. Den strider inte mot någon av dem utom om de strider mot den eller om de står i dess väg så att de förhindrar dess åtgärder och förspiller dess ansträngningar.

Under islams vingar är det möjligt för anhängarna av de tre religionerna – islam, kristendom och judendom – att samexistera i fred och lugn med varandra. Fred och lugn skulle inte vara möjligt utom under islams vingar. Tidigare och senare historia är de bästa vittnena därom.

Det är en plikt för anhängarna av andra religioner att upphöra med att ifrågasätta islams överhöghet i denna region … (Artikel 31.)

Väldigt humanistiskt och väldigt tolerant, eller vad sägs? – Och vad ska det bli av oss som inte tillber någon gud alls?

Men vad har då judarna gjort för ont, utöver att tillbe Jahve i stället för Allah och ha byggt upp en blomstrande civilisation där det förut mest fanns öken? Ni känner säkert till Sions vises protokoll, ett berömt falsarium, som påstås redogöra för planerna att åstadkomma ett judiskt eller sionistiskt världsherravälde. Om detta säger stadgan:

Deras [sionisternas] plan uttrycks i ”Sions vises protokoll”, och deras nuvarande handlande utgör bästa beviset för vad vi säger. (Artikel 32.)

Och hur ser den här  sionistiska sammansvärjningen ut?

Under en lång tid har fienderna, skickligt och precist, planerat för utförandet av vad de har uppnått. De tog hänsyn till de skäl som påverkar händelsernas gång. De strävade efter att samla en stor och solid förmögenhet, som de anslog till förverkligandet av sin dröm. Med sina pengar tog de kontrollen över världens media, nyhetsbyråer, tidningarna, förlagen, radiostationerna och annat. Med sina pengar anstiftade de revolutioner på olika håll i världen i syfte att uppnå sina intressen och skörda frukterna därav. De låg bakom den franska revolutionen, den kommunistiska revolutionen och de flesta revolutioner som vi hör och har hört om, såväl här som där. Men sina pengar skapade de hemliga samfund, såsom frimurarna, Rotary, Lions och andra på olika håll i världen till syfte att sabotera samhällen och uppnå sionistiska intressen. Med sina pengar hade de möjlighet att kontrollera imperialistiska länder och förmå dem att kolonisera många länder för att möjliggöra för dem att exploatera deras resurser och sprida fördärv där.

Ni kan tala så mycket ni vill om regionala krig och om världskrig. De låg bakom det första världskriget, när de kunde förstöra det islamiska kalifatet, och gjorde finansiella vinster och kontrollerade resurser. De erhöll Balfour-deklarationen, skapade Nationernas Förbund genom vilket de kunde styra världen. De låg bakom det andra världskriget, då de kunde göra enorma finansiella vinster genom vapenhandel, och jämnade vägen för etablerandet av deras stat. Det var de som anstiftade ersättandet av Nationernas Förbund med Förenta Nationerna och säkerhetsrådet för att möjliggöra för dem att styra världen genom dessa. Det finns inget krig som pågår någonstans, som de inte har ett finger med i. (Artikel 22.)

Utöver allt annat var det alltså sionisterna som låg bakom Andra världskriget. Ska vi anta att koncentrations- och förintelselägren också var ett legitimt försvar mot den judiska världskonspirationen? Eller finansierade de Hitler också?

Så nu vet vi alltså både att och varför Israel ska utplånas, och varför Israels försvar mot attackerna från Gaza saknar all legitimitet. – Man skulle kunna avfärda allt det här som en kamp mot väderkvarnar, ifall det inte handlade om blodigt allvar.[2]

$ $ $

Också PLO:s stadga finns på nätet i svensk översättning, så jag saxar därifrån också:

Väpnad kamp är det enda sättet att befria Palestina. Detta är den övergripande strategin, inte endast en taktisk fas. (Artikel 9.)

Kommandoräder utgör kärnan i det palestinska folkliga befrielsekriget. Det kräver att det eskaleras och utvidgas samt mobiliseringen av alla de palestinska folkliga och utbildningsmässiga strävandena och att de organiseras och engageras i den väpnade palestinska revolutionen. (Artikel 10.)

Befrielsen av Palestina är, från arabisk synpunkt, en nationell (qawmi) plikt och den försöker att tillbakaslå den zionistiska och imperialistiska aggressionen mot det arabiska hemlandet, och syftar till avlägsnandet av zionismen i Palestina. (Artikel 15.)

Befrielsen av Palestina är, från en internationell synpunkt, en defensiv handling som blivit nödvändig till följd av kraven på självförsvar. (Artikel 18.)

Och vad beträffar den stora konspirationen:

Zionismen är en politisk rörelse som är organiskt förbunden med den internationella imperialismen och som är antagonistisk gentemot alla handlingar som syftar till befrielse och gentemot progressiva rörelser i världen. Den är rasistisk och fanatisk till sin natur, aggressiv, expansionistisk och kolonial vad dess mål beträffar, och fascistisk i sina metoder. Israel är den zionistiska rörelsens instrument och [en] geografisk bas för världsimperialismen som är strategiskt placerad mitt i det arabiska hemlandet för att bekämpa den arabiska nationens hopp om befrielse, enighet och framsteg. Israel är en konstant källa till hot mot freden i Mellanöstern och i hela världen. (Artikel 22.)

Inte mycket bättre, med andra ord.

$ $ $

För drygt tio år sedan skrev jag en ”nätnattväktare” under rubriken Kampen mot terrorismen och lagen om det uteslutna tredje, där jag bl.a. kom med ett förslag till lösning av Palestinakonflikten som tyvärr är alldeles orealistiskt, eftersom ingen ändå skulle lyssna till det. – Men jag kan ju säga så mycket som att Palestina verkligen behöver befrias – från PLO och Hamas.

Och det finns säkert mängder av resurser på nätet, ifall man vill sätta sig in i den här konflikten och det historiska skeendet, men jag kan rekommendera en bloggpost på Henrik Sundholms blogg, skriven av gästbloggare Jakob D. (även känd som Jakob Svoboda), under rubriken Israel i svensk debatt: en översikt.

$ $ $

Eftersom det första jag möts av, innan jag ens publicerat det här, är ”kålsuparargument”, som att Israel minsann inte heller är några helgon, och att också Israel är en religiös stat, vill jag poängtera att jag aldrig någonsin påstått att Israel skulle vara perfekt.

Men det betyder inte att jag tänker sila mygg medan resten av världen sväljer kameler.

$ $ $

Uppdatering 20 november: I Expressen 25 juni 2007 publicerades en artikel av Lisbeth Lindeborg under rubriken Hamas är arvtagare till Hitlers arabiska vänner, som ger en kort historisk bakgrund till dagens konflikt. Under 1900-talets första decennier fanns det goda utsikter till fredlig samvaro mellan judar och araber i dåvarande Palestina. Men detta tog ett slut med framväxten av Muslimska brödraskapet, varav Hamas är en del.

Att dåvarande stormuftin av Jerusalem var nära lierad med Hitlertyskland, med det gemensamma målet att utrota all världens judar, är väl redan bekant, men det förtjänar att påminnas om.

Men detta är historia. Idag ser jag inga utsikter till fredlig lösning av konflikten. Antingen jagar Hamas ut judarna i havet, eller också driver Israel ut Hamas i öknen och befriar Palestina från Hamas. Något tredje gives icke.

(Tipstack för denna artikel till Facebooksidan Stoppa bojkott mot Israel.)

$ $ $

Uppdatering 16 oktober 2014: För fullständighetens skull ska jag också länka till Hizbollahs program och ge ett kort citat:

Nödvändigheten av Israels förintande
Vi ser i Israel USAs förtrupp i vår muslimska värld. Det är den hatade fienden som måste bekämpas till dess de hatade får vad de förtjänar. Denna fiende är det största hotet mot våra framtida generationer och mot våra länders öde, särskilt eftersom han glorifierar bosättningsidén och expansionismen, som initierats i Palestina, och som strävar till att utbreda Stor-Israel från Eufrat till Nilen.

Vårt primära antagande i kampen mot Israel är, att den sionistiska entiteten är aggressiv från sin begynnelse, och är byggd på land som slitits bort från sina ägare, på bekostnad av muslimernas rättigheter. Därför kommer vår kamp att avslutas först när denna entitet har utplånats. Vi erkänner inget avtal med den, ingen vapenvila och ingen fredsöverenskommelse, vare sig separat eller gemensam. [Min kursivering.]

Vi fördömer kraftfullt alla planer beträffande förhandlingar med Israel, och betraktar alla förhandlare som fiender, av den orsaken att sådana förhandlingar inte är någonting annat än ett erkännande av legitimiteten i den sionistiska ockupationen av Palestina. Därför motsätter vi oss Camp David-avtalet, kung Fahds förslag, Fez- och Reagan-planen, Brezjnevs förslag och det fransk-egyptiska förslaget, och alla andra planer som inkluderar (även implicit) erkännandet av den sionistiska entiteten.

Och äras den som äras bör: Alla dessa program har översatts från engelska av Lennart Eriksson och finns på hans hemsida Sapere aude. (Läs också hans blogg.)


[1]) Hassan al-Banna (1906–1949) var grundare av Muslimska brödraskapet, som Hamas betraktar sig som medlem av. Han lönnmördades av de egyptiska myndigheterna, därav martyrskapet.

[2]) Här i Sverige anammas denna konspirationsteori främst av Svenskarnas parti (tidigare Nationalsocialistisk front), så ni kan se var Hamas meningsfränder här i Sverige finns. Men till skillnad från Hamas är detta partis inflytande på världspolitiken infinitesimalt.

Koranstudier

Koranen är en bok som, på Guds uppdrag, författades på 600-talet e.Kr. av ärkeängeln Gabriel och gavs ut på profeten Muhammeds förlag. – Eller också författades den av Gud själv i tidernas begynnelse, men han dröjde med publiceringen ända till 600-talet,  eftersom han inte lyckades hitta någon förläggare förrän då.[1] Er gissning är så god som min i det här fallet.

Hursomhelst så har jag av ren nyfikenhet börjat läsa Koranen; jag vet inte om jag kommer att orka masa mig igenom den ända till slutet, men jag kan ju delge mina första intryck.

Det första som slår mig är att texten är totalt osammanhängande; antingen det var Gabriel eller Gud själv som skrev, hoppar han från det ena ämnet till det andra – från kommentarer om Abraham, Moses och Jesus till anvisningar för bönens och vallfärdens förrättande till utförliga testamentariska förordnanden. Men en sak är konstant och upprepas gång på gång: löften om belöningar för de rättrogna och hot om straff för de otrogna och tvehågsna. Så jag får väl ge några smakprov[2]:

Vad dem, som äro otrogna, beträffar, skall jag hemsöka dem med ett svårt straff både i detta och i det tillkommande livet, och de skola ej få några hjälpare. (Sura 3, vers 49.)

Hur svårt straff då?

Dem, som förneka våra tecken, skola vi förvisso steka i eld. Så ofta deras hud varder genomstekt, skola vi giva dem en annan i stället, att de må smaka straffet; Gud är förvisso väldig och vis. (4:59.)

Det var alltså hotet om straff; direkt följer här ett löfte om belöning:

Men dem, som tro och göra goda gärningar, skola vi låta komma in i lustgårdar, genomflutna av bäckar, att där i evighet förbliva; där vänta dem rena makar, och vi skola föra dem in i svalkande skuggor. (4:60.)

Dessa ”lustgårdar, genomflutna av bäckar” återkommer gång på gång. De ”rena makarna” ersätts ibland av ”jungfrur med blyga ögon”, och på något ställe preciseras jungfrurna med uppgiften att deras hy påminner om strutsägg.

Kommer de tvehågsna lindrigare undan än de otrogna?

Vad beträffar dem, som trodde och sedan blevo otrogna och återigen trodde, men sedan blevo otrogna och till sist tilltog i otro, är Gud förvisso ej den, som förlåter dem eller leder dem på den rätta vägen.

Förkunna de tvehågsna det hugnesamma budskapet, att dem väntar ett plågsamt straff! (4:136–137; jag förmodar att ordet ”hugnesamma” är ironiskt menat.)

Och lite längre fram:

De, som förneka Gud och hans apostlar och söka skilja Gud och hans apostlar åt och säga: ”vi tro på en del och förneka en del” och söka finna en medelväg,

Dessa äro förvisso de verkligt otrogna, och åt de otrogna hava vi berett ett nesligt straff.

Men de som tro på Gud och hans apostlar utan att göra någon åtskillnad på någon ibland dem, dessa skola vi giva deras lön; ja, Gud är överseende och barmhärtig. (4:148–151.)

Och så upprepas det igen:

Vad dem beträffar, som tro och göra goda gärningar, skall han giva dem deras fulla lön och mera därtill av sin ynnest, men vad dem beträffar, som försmå honom och visa sig spotska, skall hemsöka dem med ett plågsamt straff, (4:172.)

Och när jag bläddrar på måfå hittar jag följande:

Dem som äro otrogna, väntar ett svårt straff,
men de, som tro och göra goda gärningar, skola få förlåtelse och stor lön. (35:7-8.)

Och här:

Vad beträffar dem, som tro och göra goda gärningar, vänta dem viloställets lustgårdar som en välkomsthälsning för vad de gjorde.

Och vad beträffar dem, som äro ogudaktiga, varder elden deras hemvist; så ofta de vilja ut därifrån, skola de föras tillbaka dit, och man skall säga till dem: ”Smaken eldens pina, som I höllen för lögn!” (32:19–20.)

Och den förste som skulle stekas i eld var Muhammeds egen farbror som motarbetade honom i Mecka. (Sura 111.)

Börjar bli lite tjatigt, ungefär som varningstexterna på våra cigarettpaket… Nåja, upprepningar kan nog behövas för att budskapet ska gå hem.

$ $ $

En sak Muhammed är känd för är att han begränsade månggiftet, så att en rättrogen får ha högst fyra hustrur (om inte den rättrogen är kvinna, för kvinnor får bara ha en man); men själv beviljades han dispens och fick ha fler hustrur:

Profet, vi tillåta dig förvisso att hava dina hustrur, dem du givit deras lön, de slavinnor, över vilka du råder, bland det byte Gud skänkt dig, dina farbröders döttrar, dina fastrars döttrar, dina morbröders döttrar, dina mostrars döttrar, som utvandrat med dig, och varje rättrogen kvinna, om hon giver sig åt profeten, för så vitt nämligen profeten vill taga henne till äkta, som en särskild rättighet för dig med uteslutande av de andra rättrogna –

Vi veta nog vad vi hava föreskrivit dem rörande deras hustrur och de slavinnor, över vilka de råda – för att det ej skall vara någon synd för dig; ja, Gud är överseende och barmhärtig. (33:49–50.)

Någon uppgift om varför han tilläts gifta sig med en flicka som var nio eller tio år då äktenskapet fullbordades genom samlag har jag dock inte kunna hitta.

$ $ $

Om prostitution:

Skökan och skökokunden skolen I giva hundra gisselslag vardera. Och haven intet medlidande med dem, när det gäller Guds religion, om I tron på Gud och den yttersta dagen! Ett antal av de rättrogna skall ock bevittna deras bestraffning.

Skökokunden må ej äkta någon annan än en sköka eller en månggudadyrkerska, och skökan må ingen annan än en skökokund eller månggudadyrkare äkta; detta är förbjudet för de rättrogna. (24:2–3.)

Vad som sker med skökan och skökokunden i det tillkommande livet har jag inte hittat någon uppgift om; det kan väl tänkas att de gisslas varenda dag, och att huden byts ut när den är söndergisslad.

$ $ $

Enligt en imam i min bekantskapskrets har islam löst teodicéproblemet (om gud är både allsmäktig och god, varför finns det så mycket ont i världen? Och varför finns det alls något ont?). Lösningen skulle vara att allt kommer från Gud, både det goda och det onda. Det här är förstås inte en lösning, utan bara en omformulering av problemet; vad det innebär är ju att Gud ibland är god, ibland ond. – Alltnog; jag har letat efter ett korancitat som säger detta; men det jag hittade säger raka motsatsen:

Allt gott som händer dig, kommer från Gud, och allt ont, som händer dig, kommer från dig själv.  (4:81.)

Att det är det egna jaget som är källan till allt ont, ja det har vi ju hört förr.

$ $ $

Sedan är jag förstås också nyfiken på vad Koranen faktiskt säger om jihad eller det heliga kriget, men allt jag hittat hittills är detta:

Striden för Guds sak mot dem, som strida mot eder, men angripen ej! Gud älskar förvisso ej de angripande. (2:186.)

Koranen förespråkar alltså bara våld i självförsvar. Fortsättning:

Döden dem varhelst I påträffen dem och driven dem ut från varje plats, från vilken de driva ut eder, ty frestelse är värre än dråp, men striden ej mot dem vid det fridlysta templet [Kaba], med mindre de strida mot eder därstädes, och strida de mot eder, så döden dem! Sådan varder de otrognas lön. (2:187.)

Låter otäckt, men det handlar fortfarande om självförsvar och vedergällning, inte om anfallskrig.

Men om de upphöra, så är Gud förvisso överseende och barmhärtig.

Striden mot dem, tills det ej finnes någon frestelse längre, utan all dyrkan ägnas Gud, men om de upphöra, så råde ej fiendskap annat än mot de orättfärdiga. (2:188-189.)

Så även om det heliga kriget förs i självförsvar, kommer det inte att upphöra förrän islam har segrat och alla utom de orättfärdiga underkastat sig Gud och hans profet!

$ $ $

Sedan sägs det ofta (bl.a. av imamen i min bekantskapskrets) att islam gör skillnad mellan ”stora jihad” och ”lilla jihad”. Att föra krig för Guds sak är ”lilla jihad”; ”stora jihad” är den strid var och en av oss måste föra inombords mot våra själviska impulser. Jag har ännu inte hittat något korancitat som belyser detta, men jag har ju några suror kvar att läsa.

Men om nu allt ont kommer från det egna jaget, är det väl inget annan råd än att förinta sitt jag, så gott det går. Och har man förintat sitt jag, då är man förvisso beredd att gå i döden för Guds sak. Dessförinnan har man kanske lite kvar av den där ondskefulla själviskheten.

$ $ $

Men om man nu är otrogen och varken tror på Gud eller Djävulen eller på ett liv efter detta, då biter ju inte alla dessa hot om plågsamma straff eller dessa löften om lustgårdar, genomflutna av bäckar. Har man dessutom svurit en ed vid sitt eget liv och sin kärlek till det, då utgör ju varken det stora eller det lilla jihad någon frestelse.


[1]) ”I det teologiska tänkandet är Koranens gestalt och innehåll en korrekt återgivning av en himmelsk urform som finns nedtecknad på ’en väl förvarad tavla’ […] hos Gud. Den jordiska Koranen är alltså en avbildning av en himmels arketyp […] som är den fullständiga urskriften som sedan evighet finns hos Gud.” Ur professor Tord Olssons förord till senaste utgåvan av Zetterstéens översättning.

[2]) Citaten är från K.V. Zetterstéens översättning från 1917. Det finns också en modernare översättning signerad Mohammed Knut Bernström.

Ekonomiskt charlataneri i Aftonbladet

John Maynard Keynes var en charlatan som bl.a. menade att krig, jordbävningar och pyramidbyggen är till gagn för ekonomin, eftersom de bereder arbetstillfällen. Hans mest kände och mest konsekvente lärjunge idag är Paul Krugman. Som om vi inte redan hade nog med krig som ger arbete inom rustningsindustrin (och dessutom sänder soldater i döden och kräver en hel del civila offer också), menar Krugman att de vore bra med en invasion av utomjordingar – då blir det verkligen fart på ekonomin (och kanske en ordentlig decimering av folkmängden också).

Det är väl knappast ägnat att förvåna att Krugman är en hjälte inom vänstern. I gårdagens Aftonbladet recenseras hans nyutkomna bok Bankrutt? av vänsterikonen Göran Greider under rubriken: Stora investeringar och inflation bäst för ekonomin. Så vill Paul Krugman lösa depressioner i världen. Jag saxar:

Under många år hade ledande ekonomer hävdat att världens ekonomier trätt in i Det stora lugnet och att inga kriser av 1929 års magnitud längre kunde inträffa. Numera fanns de subtila instrumenten för att rädda oss undan makroekonomins kriser, det hade vi självaste Ben Bernankes ord på. Trollkarlarna på Wall Street beundrades. Men så hände det. Hjärtstillestånd över hela den västliga ekonomin.

Plötsligt fick man se konservativa regeringar agera socialister för att rädda banker. Och keynesfobin, som rått sedan nittiotalet, tycktes för en kort tid bortblåst.

Frisk luft strömmade in genom den sönderslagna rutan, även om landskapet som växte fram därute var beklämmande: snabbt växande arbetslöshet, varsel, nedläggningar. Jag menar att den nyliberala avregleringsutopin dog där, den hösten.

Att både denna och tidigare finanskriser förutspåtts av den ”österrikiska” skolan (som ju brukar räknas till ”nyliberalismen”) måste förstås till varje pris förtigas, i varje fall om man vill fortsätta vara vänsterikon. (Inte för att jag tror att Greider vet något om denna skola. Men det finns väl de som skulle kunna upplysa honom om dess existens?) Vidare i texten:

Den amerikanske ekonomen Paul Krugman ser, i sin nya bok Bankrutt? 2010 som en vändpunkt: Då hade Obamas välmenande men helt otillräckliga stimulanspaket klingat ut […]

Det enda felet med stimulanspaketen (eufemism för inflation) är alltså att de är otillräckliga? Mer och mer stimulans, mer och mer inflation, är alltså receptet. Ja, att Krugman menar det, det vet vi redan; han har sagt det otaliga gånger.

Faktum är att [Krugman] knappast ens tror att den ökande ojämlikheten i sig bidrog till finanskrisen och den depression västvärlden är kvar i. Snarare ser han det som så att den våldsamt ökande rikedomen hos den översta procenten i USA gett de rika ett extremt starkt inflytande över politik och ekonomi. […]

Krugman är en av få ekonomer som vågar hävda det självklara att en högre inflation i sig skulle vara ytterst välgörande när den får skulder att smälta bort och låneviljan att öka. Rädslan för inflation och offentliga skulder är de vanföreställningar som driver världen mot allt värre problem.

Det är de redan rika som gagnas av inflation och de fattiga som drabbas. För vilka är det som får ta gigantiska, inflationsfinansierade lån? Ja, inte är det mannen på gatan; det är inte gruvarbetare; det är inte underbetalda undersköterskor; det är inte fattiga biblioteksassistenter; det är inte poliser eller väktare; det är definitivt inte fattig- eller lägre mellanpensionärer, sådana som jag (och ni får komplettera listan). De som får lånen är redan rika, och de blir ännu rikare därigenom att de kan spendera de nya pengarna innan priserna har hunnit stiga, medan vi andra får ta smällen när priserna redan stigit. (Förhoppningsvis skåpmat för läsarna av denna blogg.)

Det är här det rena hyckleriet kommer in. Vem i svensk samhällsdebatt är det som skryter mest med att ha ett ”underklassperspektiv” på allting. Det är förstås Göran Greider. Och så sitter han på sin breda bak och hyllar ekonomiska teorier som inte kan annat än drabba just underklassen.

Så en detalj för fullständighetens skull. Greider och Krugman hävdar att inflation ”får skulder att smälta bort”. Men inflationen handlar ju faktiskt om att bygga upp ett gigantiskt skuldberg. Så vad menar de? Förmodligen avser de det som kallas ”monetarisering av skuld” – d.v.s. att centralbanken trycker upp nya pengar för omvandla bråkdelsreserverna till reda pengar. Ja, då smälter ju skulderna i någon mening bort. Annars finns de kvar tills depressionsfasen sätter in och långivarna går bankrutt. Eller också fortsätter centralbankerna att ”monetarisera skuld” tills hyperinflationen sätter in. (Återigen förhoppningsvis skåpmat.)

Att man överhuvudtaget ska behöva orda om det här! Men den ekonomiska okunnigheten är bottenlös, och likaså hyckleriet bland ekonomer i mittfåran.

$ $ $

Det är förresten inte bara vänsterikoner som är ekonomiska idioter. Eskilstuna-Kurirens Alex Voronov är ibland rätt vettig; men i dagens Eskilstuna-Kuriren skriver han så här:

Obamas stimulanspaket och räddning av bilindustrin var centrala inslag för att vända en ekonomi som befann sig i fritt fall.

Det är presidentval idag, så vi får väl se om Obama får fyra år till att köra ekonomin i botten med keynesianska stimulanspaket, hur många fler misskötta företag som kommer att få konstgjord andning, m.m., m.m.

Kapitalistisk utarmning och kommunistiskt välstånd?

Det här är en affisch från Sovjettiden. Tyvärr kan jag inte läsa ryska, men bilden talar väl för sig själv.Bild

Till vänster alltså arbetarens lott under kapitalismen: han räknar sina fattiga slantar, medan den fete kapitalisten sitter på högar av guld som han investerar i kanoner för framtida krig. Och till höger det överflöd som kommer arbetaren till del under kommunismen: paket med konsumtionsvaror mot en bakgrund av fabriker som producerar för honom, universitet som lär honom allt om den historiska materialismen och biografer för att underhålla honom. Samt en statistikpil över bruttonationalprodukten som pekar uppåt utan några hack. Inga kanoner här inte!

Att det här är upp- och nedvända världen behöver jag väl inte orda om?

(Tipstack till Wladimir Kraus som lade ut den här affischen på Facebook. Jag har också bloggat om det här på engelska.)

Uppdatering: Affischtexten i översättning:

Vem får den nationella produkten?

I kapitalistiska länder går lejonparten till exploatören/utsugaren.

I Sovjetunionen till arbetaren.

På byggnaderna från vänster till höger:

Fabrik, Universitet, Kulturgård, Biograf.

Statistikgrafen:

År 1950 var nationalprodukten 60% högre än före kriget.

Tack till Jakob Svoboda, vars far gick i skola i forna Tjeckoslovakien och därför fick läsa ”herrespråket” i grundskolan.