Floskler om ekonomin

Världen, eller i varje fall stora delar av den, står inför ett ekonomiskt sammanbrott. Vi har sett hur fastighetsbubblan sprack i USA för ett par år sedan (tidigare spruckna bubblor att förglömma), och idag ser vi hur Greklands ekonomi håller på att totalhaverera, och andra EU-länder riskerar snart att följa efter. Förklaringen på detta ligger i den ”österrikiska” konjunkturcykelteorin; och vore den allmänt känd och accepterad, skulle sammanbrottet kunna förhindras. Men världen lyssnar hellre till Paul Krugman, vars enda ”lösning” på problemen är mer och mer inflation. Rasmus Fleischer[1] har läst ett par nyutkomna böcker som han recenserar i Expressen 17 juni 2012: Vad är pengar? av Andreas Cervenka och Papperspengarnas kollaps av Detlev Schlichter. Jag har inte läst någon av dessa böcker [eller hade inte gjort det när jag skrev denna bloggpost] (däremot har jag läst och uppskattat några av Cervenkas krönikor i Svenska Dagbladet), men jag är ju inte helt okunnig om den ”österrikiska” ekonomiska skolan. Ett kort citat, där Fleischer refererar Cervenka:

Vi lever nu i ett permanent undantagstillstånd, kännetecknat av negativ realränta. Pengarna på ett vanligt bankkonto krymper i stället för att växa. Världens största låntagare, USA, får betalt för att låna. Pensionskapitalet hetsas att ta större risker på aktiemarknaden genom att räntepapper knappt ger någon utdelning. Allt detta är ett resultat av stimulanspaketens penningtsunami, som nu är i full färd att blåsa upp ännu större finansbubblor än de som senast sprack.

Javisst, så är det ju. Fleischer har en rätt rolig kommentar:

Andreas Cervenka återkommer till hur de extremlåga räntorna drabbar framtida pensionärer. Som läsare stärks jag i mina tvivel på att alls få se skymten av en pensionsutbetalning och antecknar snabbt de återstående alternativen: 1) bli stormrik och bunkra guld; 2) lev snabbt och dö ung; 3) sätt en redig barnaskara till världen, i förhoppning om att de kommer att sörja för din ålderdom.

Synd att jag inte är i en position att följa något av Fleischers tre råd… Vidare i texten:

Så vad är alternativet? Andreas Cervenka ger en vink genom att hänvisa till Papperspengarnas kollaps av Detlev Schlichter, som händelsevis just har utkommit i svensk översättning. Boken är ett manifest för återgång till guldmyntfot och predikar den synnerligen hårdnackade form av liberalism som blivit känd som den österrikiska skolan. Fantasin om den rationellt handlande individen ges här ett absolut företräde. Andra ideal som normalt omhuldas av liberaler (inklusive tillväxt och demokrati) får bryskt träda åt sidan. Detlev Schlichter menar att ingenting fjättrar individen så som statens möjlighet att skapa pengar ur intet. Likt vissa marxister räknar han med att saker kommer att ordna sig efter den ofrånkomliga kollapsen, då de rationella individerna kommer att återgå till guld som betalningsmedel.

Jag har svårt att hitta något argument i den tiraden. Att Fleischer inte håller med visas genom ordvalen: den österrikiska skolan är ”hårdnackad”; rationellt handlande är en ”fantasi”; att saker kommer att ordna sig efter kollapsen är en sorts marxism. (Att gå djupare in på de här sakerna skulle kräva för mycket utrymme.) Ett sista citat:

Vad är pengar? lyckas fint med att förklara vad pengar är, men är alltför fixerad vid pengarna i sin analys av krisen. En hel del saker lyser med sin frånvaro: arbete, företagande, teknik, politik, energi, miljö och mellanmänsklig omsorg. Allt detta måste tänkas in om det alls ska bli tal om en lösning.

Jovisst, det finns annat här i världen än pengar. Men vem har förnekat det? Men att det finns andra värden här i livet är en klen tröst, den dag hyperinflationen slår till och alla ens pengar blir värdelösa. (Sedan hänger ju alla de saker Fleischer radar upp här intimt samman med pengar.) OK, det är en positiv sak att den ”österrikiska” skolan alls nämns på Expressens kultursida. Synd bara att den avfärdas med floskler.

$ $ $

Uppdatering 29 juni 2012: Cervenkas bok recenseras även av Lars Linder på Dagens Nyheters kultursida idag, och dessutom relativt floskelfritt! Min kommentar:

Andreas Cervenka är bra; men det han säger har sagts i decennier av representanter för den ”österrikiska” nationalekonomiska skolan. (I själva verket i exakt 100 år, eftersom Ludwig von Mises’ epokgörande avhandling Die Theorie des Geldes und der Umlaufsmittel publicerades 1912.) Folk borde ha lyssnat på Mises och hans efterföljare för länge sedan; då kanske vi hade sluppit dagens desperata situation och den ännu värre situation som väntar oss längre fram.

Jag skrev ”relativt floskelfritt”, men vad sägs om det här stycket i slutet av recensionen?

Det är till och med lite frestande att glänta på dörren till gamle Marx, som ju förutspådde att just kapitalets ständiga ackumulation en vacker dag skulle göra marknadsekonomin så topptung att den med nödvändighet skulle gå över styr.

Som om Marx och inte Mises satt inne med lösningen på dagens finansiella kris! Och som om inflation vore en form av kapitalackumulation! Kapitalackumulation innebär att pengar sparas och sedan investeras; går investeringarna med vinst, sparas vinsten och återinvesteras. Det är på så sätt en ekonomi växer och alltmer välstånd skapas. Inflation urholkar sparkapitalets värde. Hyperinflation leder till att sparkapitalets värde helt utplånas. Marxismen har inget att hämta här!

$ $ $

Uppdatering 1 augusti 2012: Rasmus Fleischer har tydligen läst den här bloggposten. för han nämner den på Twitter. Dessutom kallar han mig ”Sveriges renlärigaste objektivist”, vilket förstås bara är ytterligare en floskel.

$ $ $

Uppdatering 20 mars 2014: Rasmus Fleischer fortsätter att leverera floskler. I något som ska föreställa en bokrecension i Expressen 19 mars 2014 skriver han så här:

Eller ta den högerpopulistiska Tea party-rörelsen, vars ledare förvaltar arvet från Ludwig von Mises (1881-1973) mannen som gjorde liberalismen till en religion och som lustigt nog blir upphöjd som liberal auktoritet i ”Därför hatar alla liberaler”.

Inte en tillstymmelse till argument här, och det är förstås inte heller avsikten. Avsikten är helt enkelt att ”fula ut” Mises och den ”österrikiska” skolan, så att ”mainstream”ekonomer i godan ro kan fortsätta att urholka penningvärdet till dess att hyperinflationen (eller den djupa depressionen, vilket det nu till slut blir) är ett faktum.

Bästa sättet att fula ut Rasmus Fleischer är förstås att citera honom.


[1]) Jag vet inte mycket om denne Rasmus Fleischer, men jag kan nämna att Henrik Sundholm har polemiserat mot honom.
Annonser

3 Responses to Floskler om ekonomin

  1. Gustav Ros says:

    Det går att göra en mängd parodier på det sista citatet på följande sätt:

    En man söker läkarvård för en sjukdom. Läkaren ställer diagnosen lunginflammation och förklarar att den är orsakad av bakterier och kan botas med hjälp an antibiotika. Mannen svarar då: ”Du lyckas fint med att förklara vad bakterier är, men du är allt för fixerad vid dem i din analys av sjukdomen. En hel del saker lyser med sin frånvaro: arbete, miljö, ekonomi, kost, känslor och mellanmänsklig omsorg. Allt detta måste tänkas in om det ska bli tal om en lösning”.

  2. Jag vill påminna om mina kommentarsregler: Jag accepterar inte anonyma kommentarer. (Gustav R. var ”halvanonym”, så jag lät den kommentaren passera. Men idag kom det in en helt anonym kommentar, och den slängde jag i papperskorgen.)