Smärta eller ”bara” obehag?

En liten reflektion i anslutning till min förra bloggpost om Platon:

Både Platon och Ayn Rand menar att grunden för värden och dygder är de fysiska förnimmelserna av lust och smärta (eller njutning och smärta; om man översätter ”pleasure” med ”lust” eller ”njutning” är hugget som stucket). Men måste det nödvändigtvis vara smärta? Räcker det inte med ”lust och olust” eller ”välbehag och obehag”?

Jag kan föreställa mig att en bebis som inte har fått sina blöjor bytta upplever obehag; men det är ju inte så att det gör direkt ont; det är bara allmänt otrevligt. När sedan blöjan byts, förbyts obehaget i välbehag eller olusten i lust.

Och jag kan föreställa mig att barnet kan uppleva obehag i form av hunger, och att detta obehag sedan stillas när mamma tar fram bröstet eller nappflaskan. Men barnet behöver ju inte vara så hungrigt att det gör ont.

Mitt minne sträcker sig förstås inte så långt tillbaka att jag kan verifiera detta introspektivt, och det gör säkert inte ert minne heller. Men man kan ju dra vissa enkla slutsatser från bebisars beteende: om bebisen skriker eller gråter, upplever det obehag (kanske rentav smärta); när blöjan är bytt eller när bebisen fått mjölk, somnar det gott eller jollrar förnöjt.

Eller ta ett mer vuxet exempel: det är inte särskilt roligt att behöva gå till tandläkaren. Om man avstår från bedövning, gör det ont att få en tand lagad; om man får bedövning, gör det inte ont, med det är fortfarande rätt obehagligt. Man går förstås till tandläkaren för att undvika värre obehag i framtiden; värre smärta också, för den delen.

Som invändning mot objektivismen är förstås detta väldigt petimeteraktigt. Huvudpoängen är att all kunskap, och då även kunskap om vad som är värdefullt eller skadligt, bottnar i det för sinnena givna. Och den poängen rubbas ju inte alls av min invändning.

Annonser

One Response to Smärta eller ”bara” obehag?

  1. Fast jag undrar vad David Hume skulle säga om det här. Blöt blöja vållar obehag? Betyder det att det råder ett nödvändigt kausalsamband mellan den blöta blöjan och obehaget? Eller är det bara en tillfällighet? Kommer blöta blöjor att vålla obehag även i framtiden?

    Peikoff/Harriman, å andra sidan, skulle ta det här som ett exempel på ”första nivåns generalisering”.